Vattenskyddsområde

Våra vattenskyddsområden ska bidra till att det vatten som vi ska dricka skyddas, på både kort och lång sikt. Vattnet ska behålla sin goda kvalitet och aldrig bli sämre – bara bättre. Om du bor eller arbetar i ett vattenskyddsområde behöver du vara extra varsam när du till exempel byter olja på bilen, tvättar bilen eller gödslar gräsmattan. Varje vattenskyddsområde har föreskrifter som reglerar till exempel markanvändning och användning av bekämpningsmedel.

Vi vill skydda vattnet från att nås av föroreningar och minska risken för att vattentäkten ska bli obrukbar som dricksvattentäkt. Föroreningar kan kräva dyr rening av vattnet för att det ska kunna nå upp till dricksvattenkvalitet. Hur lång tid det tar för en förorening att försvinna från en vattentäkt beror på den hastighet och omblandning som sker i vattentäkten.

Skyddszon

Vattentäkter kan vara antingen grundvatten- eller ytvattentäkter, eller en kombination av båda. Vattenskyddsområden består ofta av tre olika skyddszoner: primär, sekundär och tertiär. I den primära zonen är riskerna för förorening som störst och i den tertiära som minst. Möjligheten att kunna åtgärda en skada i den primära zonen är mindre och därför ska skador i så hög grad som möjligt förebyggas så att de aldrig uppstår. Till ett vattenskyddsområde hör skyddsföreskrifter. Föreskrifterna reglerar hur marken får användas och vilka verksamheter som får finnas i vattenskyddsområdet. Restriktionerna är hårdare i den primära skyddszonen än i den sekundära. För den tertiära skyddszonen finns oftast inte fler restriktioner än de som redan finns i befintlig lagstiftning, till exempel Miljöbalken.

Lagstiftning

Miljöbalkens sjunde kapitel ”Skydd av naturen” reglerar att en kommun eller länsstyrelse får fastställa ett område som vattenskyddsområde och att det ska finnas skyddsföreskrifter till området. Det finns också ett EU-direktiv (Vattendirektivet) som behandlar vattenskyddsområden. Paragraferna i Miljöbalkens sjunde kapitel är Sveriges sätt att se till att vi följer den EU-lagstiftning som åligger oss medlemmar. EU-direktivet finns med i svensk lagstiftning genom lagar, förordningar och nationella miljömål.

Nationella miljömål om vatten

Det finns tre nationella miljömål som rör vatten.

Grundvatten av god kvalitet. Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning och bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Levande sjöar och vattendrag. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras.
Ingen övergödning. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förrutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.